En ung affärsman (1940-1956)
När Bengt slutar skolan är han sedan länge en erfaren försäljare och en känd profil i Gnosjöregionen. Ett område som i slutet av 1930-talet har cirka 30 företag, men ett spirande företagsklimat och entreprenörskap som ska bli grunden till det världskända begreppet ”Gnosjöandan”. Men Bengt känner redan som ung ett starkt utanförskap till företagarna i Gnosjöbygden. Han upplever att han ofta blir sedd som ”bonnig” och mindre vetande, eftersom han bor på landet och inte har någon längre skolgång. För Bengt är det så främmande, han har vuxit upp med tron att ingen människa är bättre än någon annan, oavsett storlek på bankkontot eller fina betyg. Hårt arbete, fantasi och glädje räcker långt, tycker han.
Bengt hjälper sin pappa med arbetet på gården i några år, innan han tar körkort och får anställning som mjölkbilschaufför i Hillerstorp...
...Han trivs bättre med det här jobbet, att få åka mellan mejeriet och gårdarna i Gnosjöområdet och träffa människor att prata och skoja med varje dag. På en av gårdarna möter han också sin stora kärlek och livskamrat Hillevi, som arbetar där som mjölkpiga.
Under sina turer i mjölkbilen passerar Bengt rader av fabriker som ligger utmed vägarna. Han får ofta syn på kasserade plåtbitar och annat spillmaterial som ska skrotas. Bengt, som sedan barnsben lärt sig att använda sin fantasi och initiativförmåga, tycker det är synd att så mycket fint och användbart material ska gå till spillo, och går in till fabrikörerna och frågor om inte han kan få ta hand om det. Så småningom köper han sig en svarv och en hyvel och startar upp en egen liten verksamhet på gården hemma i Brännehylte. Där tillverkar han bland annat köksredskap av de överblivna plåtbitarna...
...Med ett kort avbrott för sin krigstjänstgöring på Gotland under kriget (Bengt avskydde det militära), blir detta starten till Bengts livsverk och en lång rad av affärer och verksamheter.Efter kriget startar Bengt upp firman Brännehylte Mekaniska tillsammans med sin svåger Tage Björkman. Fabriken ligger intill Bengts barndomshem, och här tillverkar de bland annat köksredskap, trädgårdsartiklar, gångjärn och konsoler. De fortsätter sin inriktning med att ta tillvara på överblivet material som kan återanvändas till nya produkter. Skrot finns det inget som heter, tycker Bengt. Det är bara fantasin som sätter stopp. De träffar bland annat på Volvofabrikörer som berättar om stora mängder spillmaterial som plåtbitar och till och med fönsterrutor som slängs på soptippen. Grejer som är fullt användbara! Så Bengt ser till att han får hämta det överblivna materialet och återanvända det till nya produkter...
...I takt med att firman växer, utökar Bengt sin handel och köper inte bara upp överblivet material utan snart hela nedlagda fabriker och maskinparker. Så småningom köper han ut sin svåger ur firman. 1946 registrerar Bengt sin andra firma Brännehylte Handels. Han anställer mer personal och ägnar större delen av sin tid åt att resa land och rike runt för att köpa och sälja varor och tillverkningsuppdrag.
1949 gifter sig Bengt och Hillevi i Kulltorps kyrka. De bygger ett hus i Brännhylte dit de flyttar 1952 och får samma år sonen Kent. Två år senare föds sonen Alf.
Fabriken i Brännehylte blir snart för liten och Bengt behöver expandera. 1957 köper han en lantbruksgård på ett område intill Store Mosse utanför Kulltorp...
Området ligger avskiljt från samhället, långt in i den småländska tallskogen, och här har Bengt tänkt att han äntligen ska få känna lite frihet. Frihet att få göra som han vill och förverkliga sina drömmar, utan att ständigt bli synad och bedömd. Precis som en cowboy som levde efter sina egna lagar i Vilda Västern. Samma år tycker Bengt att det är dags att äntligen uppfylla sin barndomsdröm.
